Träskmonster och frisk luft

Ni har sett sherk va? Filmerna om det gröna träskmonstret? Jag har två Shrek här hemma. Svarta och pälsiga.

Igår var det spårlördag. Förutom en promenad så fick Brutus ett spår, jag gick lite vilse när jag la carmens spår och ceasar fick gnuggade de små grå med uppletande och inkallningsövningar. Brutus spår var som vanligt, han varierar mellan att spåra bra i 10-15 meters intervaller och att perioderna däremellan vara totalt lost. Karin funderade på demensproblem om det inte hade varit ett medfött problem *flin*

Ceasar uppförde sig riktigt hyfsat och jag ska ta mig i kragen och få honom apportera lite olika föremål så kanske uppletande funkar i alla fall.

Tillbaka till Shrekdelen

Karin har två hundar. Inte en enda badade i leran. Jag har två hundar och 100% av mina badade i leran. Den pälsigaste av dom riktigt GNUGGADE in den och borde nog egentligen badas. Han luktar och inte är det hallon.

Men det orkar jag inte.

Jag tillbringade morgon i en bilkö(!!) på väg till hisingen för att lämna hundar och packning hos F, sen åkte jag och min gode vän till Vrångö. Underbart

Frisk luft kan vara mycket utmattande…

Hej då Nacki

På måndag avlivas världens jobbigaste, gladaste och övervarvade jycke.

Min f.d hundvaktares hund.

Det var flera år sedan vi sågs senaste men det satt fortfarande kvar små envisa bruna hårstrån i brutus spårsele när jag gjorde mig av med den i december…  Han tuggade sönder mina apportblock  och han och Brutus var som ler  och långhalm, janni och skunk tyckte mest att han var jobbig…. Efter en daglig promenad på minst nån mil eller så med husse så hade han fortfarande sådan energi (läs stress) och var ett sådant muskelpaket att jag inte kunde rasta honom eftersom han lätt hade kunnat dra omkull mig.

Ska man se det med kritiska ögon, eller ja ens med välvilliga ögon så hade han inte alltid det bästa hundliv man kan tänka sig. I alla fall inte med mina ansvarsfulla ögon mätt.  Han v ar med sin husse i en hemskans massa dumheter och emellanåt så var husse en urtyp för ”sådana missbrukaridioter” ska inte ha hund. Men den kärlek som fanns mellan dom var svårslagen och som tur var fanns alltid husses mamma i bakgrunden för att ta hand om honom när husse behövt låsas in.  Han omvände dussintals personer (och en och annan polis!)  från att vara rädda för ”hemska mördarhundar” – det är svårt att inte charmas av en hund som håller på att krypa ur skinnet av lycka samtidigt som han utan att tveka skulle ha försvarat husse in i döden.

Cancer kan dock ingen göra något år och på måndag kommer han försvinna härifrån för alltid,  husse och familjen följer honom till slutet. Nacki skulle ha blivit tio år i höst

Nacki och Brutus är inte så gamla på den här bilden…Jannis min är ganska talande *s* Det kunde bli ett djävla röjande om tonårskillarna fick härja som de ville.

Semester!

Nu har jag haft semester i fyra dagar och jag har hållit igång. Hundarna har fått separata skogspromenader och vilket har gett Ceasar lite ensamhetsträning. Att ligga i en skogbacke och läsa en god bok med Brutus bredvid är mysigt.

I måndags så gav jag min syster en introduktion till universitetsbiblioteket och skaffade själv ett par böcker till nästa kurs.  Sen knallade vi runt i Haga och tittade på kläder åt lilla systersonen – världens sötaste och snällaste unge! Vid fyra höll jag på att svälta ihjäl så jag och Toyshot åt gemensam middag på indiska hörnet.

I tisdags så samlades jag och AKN hos Toyshot för mat (god köttfärssås!) och rollspelsspelande. Munchkin var roligt men nästa gång får vi nog ta med nån som kan reglerna för vi har en bestämd känsla av att vi gjorde något gravt fel….

I går så hängde jag på Karin på träningstävling på Kviberg. Det var bara två som tävlingstränade men en djävla massa störningar och många tillfällen för att träna Ceasar.  Brutus har blivit om möjligt ännu mer lättstörd och inte alls speciellt träningsugen. Har ingen aning vad det beror på? Annars brukar han bara bli mer peppade om vi itne tränar regelbunden även om utförandet då blir mkt sämre, men han är helt i sin lilla värld. Ålder? Kastrering? Dålig matte? Något FEL?!

Efter en stund drog jag från hundträningen för att hålla Cristian sällskap på en punkspelning. Punk är inte musik. Punk är, som AKN säger ”ett djeffla oväsen” men med öronproppar så var det genomlevbart med trevligt sällskap. Hundarna hade dock rätt trist. Det var ett sällskap där med en hund som hatade andra hundar och ingen i det sällskapet kunde ens benämnas som ens ”lindrigt nykter” utan snarare apraka,  så jag vågade inte lita på att de hade den under kontroll så det blev bara lite social samvaro för hundarna Brutus parkerade snabbt rumpan i knät på Cristian för klappmutor och Ceasar stilade för folk med sina kängruhopp… Det är intressant att se precis hur olika de är Brutus skulle byta ut mig för vem som helst med en frolic och en massa folk som sitter på marken ser han som en ”kliamig lekmedmig älskamig buffe” och ceasar kan bete sig som om folk bara är luft med fullt fokus på matte… DÅ passar det minsann *himlar med ögonen*

Kunde man bara få ceasars ointresse av andra och mattekärlek kombinerat med brutus vilja att vara till lags och samarbeta så hade man haft den perfekta hunden…

Som en böld i röva…

Det gör ont att ha en finne på skinkan, speciellt när man sitter ner. Ovanpå det ( eller snarare inuti?) har jag fått mitt livs första UVI så jag äter antibiotika.  Nåja, mycket ska man uppleva innan man dör. Ytterligare en ny erfarenhet är att herrarna på höjden (de boende på mitt jobb) har chockats svårt av att höra att jag inte kan ett enda kortspel. Inte ens poker. Eftersom poker är en livsnödvändig kunskap så har jag de två senaste dagarna dragit över och arbetat obetalt eftersom jag inte kan lämna ett parti  mitt i. Jag skulle inte säga att jag kan spela än, det tar nog en livstid att bli så duktiga som dessa gamla korträvar som minns varje kort som lagts samtidigt som de smädar varandra,  men jag börjar i alla fall begripa händerna tex fyrtal, kåk ect. Det känns sorgligt att det bara är två arbetsdagar kvar på sommaren innan jag lämnar den. Har sällan trivts så bra på ett arbete som på detta. Att man kan ha både trevliga chefer, vårdtagare,arbetsuppgifter och arbetskamrater på en och samma arbetsplats, annars brukar man bara få max två av alternativen!

Det verkar vara en vecka för nya erfarenheter, besökte Angereds Brukshundklubb där jag löst medlemskap i år – den ligger närmast och upptäckte just hur liten hundvärlden är…. Ceasar uppförde sig väldigt bra, lite gnällig men låg för det mesta och muckade inte med en enda hund. Brutus var ohyggligt ofokuserad och rätt omotiverad. Jag måste försöka dra upp honom i aktion.

Hmm det är första gången det sker annars brukar det vara motsatt problem.

I helgen borde jag sitta sådär 64 timmar i sträck med uppsatsen men det är mycket annat som lockar och folk jag inte sett på år och dag som vill ha med mig ut på kulturkalaset… Vet inte hur jag gör än, det är ju ingen katastrof om man lämnar in sent… Sägs det i alla fall.

Fästingbehandla

Fick jag göra idag. För första gången i år. Märkligt nog har jag knappt fått några fästingar på hundarna alls förutom de sista 2 veckorna eller så. Men nu är bägge behandlade och jag känner mig hönsmammig med tanke på alla hemska bieffekter som kan dyka upp.

Idag är min lediga dag men av den planerade 12timmars sömnen blev det inte mycket av. Somnade vid ett och vaknade sen vid tre för att kissa och när jag väl nästan somnat fick jag kliva upp och äta en smörgås efter jag lagt mig igen fick jag kliva upp och äta en tomat och sen var väl klockan efter fyra och jag hade ännu inte somnat om eftersom hundskrället slickade sig så intensivt att jag höll på att bli knäpp. Jag försökte vänta ut det men det slutade med att jag fick kliva upp och tömma analkörtlar mitt i natten.

Jag var inte glad.

Idag har jag hunnit skriva lite på harry potter uppsatsen – den är klar för att skrivas om, gått två skogspromenader med hundarna (en var) och badat lilla hunden. Jag har besökt banken och fått en ny dosa och sist men absolut inte minst grävt mig ner genom ett par hundra kilo böcker i bennys bastu (förlåt, vindsförråd..) i jakt på lite truebloodböcker. Hittade de flesta och det är svårt att slita sig ifrån dom för att skriva och fixa mat…

Fortsättningen på helgen

Lördagskvällen/natten var en trevlig kombination av trevligt sällskap, barhäng(med mig på insidan av baren), inget vidare liveband och hundträning och hundbus.

Jag umgicks alltså med en massa trevligt folk på en förening och gjorde lite nytta. Hundarna fick variera biltiden med att busa med en söt tik, hälsa på folk och bli beundrade (Brutus!)och i ceasars fall tränade.  Han uppförde sig över förväntan och tog godis även från rätt fulla typer. Vi var hemma efter två på natten någon gång.

På söndagen fick jag SKRAMMLA med kopplet för att Brutus skulle masa sig ur sängen, vi åkte till backaplan och jag tillbringade en mycket frustrerande dryg timme med att jaga bildelar och kanske främst – att riva ut allt i bilen i en förtvivlad jakt efter en kod som skulle avslöja vilken modell jag skulle ha… yeah right. Det slutade med att jag fick köpa alla tre modellerna för säkerhetskull och sen lämna tillbaka de som inte passar.

Väckte AKN vid 2tiden och när vi så småningom gav oss på bilen så stötte vi på patrull när vi fått av ena däcket och skulle ha av andra. Bilfirman som monterade på mina nya däck hade misshandlat en mutter så våldsamt illa att det krävdes förstärkning av expert och till lika  godvän till AKN med specialverktyg för att bli av med den… Det mycket trevliga och hjälpsamma experten/vännen till AKN tittade även på bromsarna och rådde oss att lämna in bamsen istället för att ge oss på det själva. Det var inte glädjande nyheter för plånboken direkt men han trodde det skulle vara väl investerade pengar att få alltihop genomkollat och ev. bytt om jag ska behålla Bamsen vilket han tyckte jag skulle göra.  Han upplyste även om att det inte bara är jag som letat förgäves efter den där koden – den finns nästan aldrig även om den ska göra det enligt instruktionsboken.

Så mekandet blev det inte mycket av om inte ett hjul av/på räknas men jag fick ratta runt med AKN på passagerar och fick klart godkänd på min körning. Det värmde!

Vi sköljde ner besvikelsen över bromseländet med Pommac och massvis med god mat och trevligt sällskap av bilvännen med son.

Hundarna tillbringade en hel del tid i bilen och uppbundna i AKNs trädgård men de fick sig ett par svängar i alla fall – även efter att jag borde ha lagt mig för länge sedan och Brutus var så trött att han inte ens orkade jaga skugga i buren på väg hem när jag glömt täcka för buren.

Idag har jag slitit på jobbet och lekt vår pinnlek med hundarna. Brutus har tydligen glömt bort  det sista momentet -  att de uppnosade spårpinnarna ska leveras tillbaka till mig i utbyte mot godis för han har istället börjat frysa till is med pinnarna i munnen. Han bara står blixstilla med dom som en stelopererad winston Churhill fast med en mer korkad uppsyn. Inte ens att locka på honom fungerar och man ser hur kugghjulen i skallen roterar utan att komma fram till något. ”Lyset tänt men ingen hemma” är rätt träffande.

Jag tog det med ro och har fått börja om från början med att få honom att fatta att dom ska in.

Tibben å sin sida vrålade av frustration åt den puckade rottisen som tog så lång tid på sig för något så enkelt… han demonstrerade snabbt hur en slipsten ska dras eller ja – hur pinnar ska hittas och levereras.

Aktiv helg

I torsdags tvingades den stackars bättre hälften med för att uppfylla sina plikter som en god pojkvän förväntas göra. Det vill säga spänna sina muskler och bära tunga saker åt sin stackars klena flickvän och svärmor. Flame har inte helt anpassat sig till den McLeanska familjekulturen som innebär att inget kan göras snabbt och smidigt utan att allt måste diskuteras och övervägas noga. Således stod han otåligt och stampade när vi hade intensiva överläggningar om hurvida vi skulle behålla ”Traktorlära”, fula vaser och antika mattor. Ska vi tradera eller kommer skiten bara bli liggande femton år till? Ska vi kasta? Kan någon annan i familjen vilja ha det? Ska vi inte behålla det ändå? Det KAN ju vara bra…

Ja, ni förstår…. Efter att jag drämt bagageluckan i huvudet på honom flydde han utan att ens vilja ha pizza.

Älskade Flame!

Gårdagen ägnades åt svärande, hushållsysslor och att skriva på HarryPotter uppsatsen. Jag kom faktiskt en bit.

Dagen har hitills ägnats åt spårande och kravinkallning med karin och hennes hundar. Jag är förvånad att karin inte föreslagit elhalsband eller stakel. På mig. Jag är obildbar när det gäller att få till en konsekvent inkallning med belöning och straff.

Jag lyckades lägga ett knepigt spår åt carmen och råkade ge henne en helt ofrivillig belöning. Av det mer pinsamma slaget. När jag var huslig igår tvättade jag och när jag traskade bakom carmen och kata så hittade carmen ett par trosor. Mina trosor. Ja, inte de jag hade på mig utan ett extra par som måste ha gömt sig i något byxben,ärm eller ficka och sedan trillat ut när jag la spåret.

Brutus spårinsats var inte mycket att hurra över, han verkade tröttna mycket snabbt. Han har faktiskt tappat mycket kondition det senaste halvåret.

Nu ska jag försöka ta mig i kragen och skriva mer Harry potter och sen ska jag och hundarna ut med bilen igen för att digga musik. Eller ja, jag ska digga musik och Ceasar ska öva på att umgås med fulla människor.

Imorrn ska bamsen få sina bromsbelägg bytta av mig och AKN. Det ska bli trevligt.

Har inte varit så hemskans social sista tiden. Har jobbat mycket och underliga tider och man är ”social” hela dagarna på jobbet, det är inte som hemtjänsten när man har egen tid mellan besöken utan man ska vara glad och pratsam 8-9 timmar om dan.Sen när man kommer hem så vill man helst vara ifred. Det är mycket trist för jag älskar både jobbet och mina vänner.
Nåja, nu i helgen är jag i alla fall arbetsfri och social så jag får passa på.

Vi satt tysta och stilla i den ljummna värmen

Vi tittade på utsikten och njöt av varandras sällskap medan små gula och bruna löv virvlade runt oss och fastnade i håret…

Det hade kunnat vara en scen ur en romantisk film – om det inte var så att vi satt i bilen… Det är nämligen höst i min bil. Min bil står under ett par björkar som fäller sina frön. Någonstans saknas det ett filter så alla frönblad som trillar ner på min bils motorhuv blåses in i cupen. Man får borsta av sig dem när man kliver ut.

Jag antar att jag bör göra något åt det så småningom men just nu är det mest ett charmigt inslag.