NIgår för nio år sedan så smet jag ut i diskrummet på mcdonalds i backaplan och struntade i att chefen gnällde över att man inte fick ha med mobilen. Jag var TVUNGEN att få reda på hur valpningen hade gått. Men besvikelse var bottenlös när det visade sig att det bara blev tre hanar. Jag som skulle ha en tik! Efter ett par veckors ångest och ett besök så blev det trots allt bestämt.  Den där mittenvalpen skulle följa med hem. I stamtavlan skulle han heta Brutus men jag testade alla möjliga varianter som bandit, balto och gud vet vad innan jag gav upp och förlikade mig med namnet och ni kan inte ana hur liten han var när han hämtades!

Min syster lejades som valpvakt när jag skulle gå i skolan, men hon sa snabbt upp sig. Han var som en liten arg pirayha som valp. Han bestod nästan bara av tänder… Ett par veckor efter att han flyttat in utökades flocken med Jannis som snabbt gjorde klart för alla vem som var drottning här i huset. Hon blev brutus stora idol tillsammans med Nacki och katten skunk.

Valpkursen gick vi på Karisma och där var vi nog bäst i gruppen,underligt nog. De andra verkade ha noll koll. Brutus växte och blev större och hängde med på diverse saker ibland trillade han nerför stup och ibland sov han med mig på kontoret när jag sov över på hundpensionatet.  Han fick lära sig dra bildäck, stå i hundgård och morra på kommando.

När han var ett par år gammal flyttade vi till landet permanent, där fick brutus gå lös nästan jämt (förrutom i perioder med dövöron och jaktlysten blick) tigga mat av svärfar och bada i sjön. Ut med båten var däremot en pärs för badtoken! Han välte aldrig båten men man var alltid beredd… Där fick man lära sig att passa sig för staket som bits, vilka getter som stångas och vilka som man kan leka med och spåra viltspår och dra pulka. En rolig vinterlek var att dra matte och husse på isen när den andre kallade in honom. Ibland åkte vi iväg och tränade lydnad för en privattränare. Det var roligt! Men roligast tyckte nog ändå brutus var att ha ett helt EGET mcdäck upphängt i trädgården. Vilken lycka!

Hösten han skulle fylla fem fick man flytta tillbaka till stan. Utan Jannis och husse. Janni hade åkt iväg veckan innan med husse och matte och aldrig kommit tillbaka…. Det var lite konstigt och tråkigt.Sen fick man gå kopplad nästan jämt. Å andra sidan så fanns det massvis med saker att lukta på, klättra på och så fick man åka buss varje dag. Brutus genomgick korningens mentaldel med 147poäng och testledaren tyckte att han var en riktigt trevlig rottis ”Han har inte sett något skäl till att bli arg idag” ”Det kanske är tur…” tillade han med syftning på att mattes händer hade slitits blodiga under andra momentet – lilla bytet… Dessutom dök det upp en ny husse, en lekfarbror som bara lekte, matade med frolic och lärde honom kommandon på ett nytt språk. I början var det inte så roligt när man fick vara inlåst hela tiden för att inte en elak katt skulle äta upp honom men så småningom inledde de ett kallt krig och brutus fick sig en egen soffa, det vägde nästan upp avsaknaden av däck.

Sen dess har brutus och jag flyttat ett par gånger,  men nya hussen har alltid bott där han bott och brutus soffa står kvar, han har gått kurser i agility, tävlingslydnad, specialsök och spår.  ”Hellre än bra” är vårt motto och han har gett sig i kast med alla upptåg på sitt vanliga bulldozer sätt. Förra året flyttade en liten arg ulltuss in. Brutus kapitulerade tämligen omgående för den lille ligisten, man kunde riktigt höra honom sucka ”Jajja du får väl bestämma om det är så djäkla viktigt” men de kommer fint överens och har just nästan rivit lägenhet n’är de haft dragkamp.

Han är nio år nu brutus, han har följt mig i princip hela mitt vuxna liv. Han har varit en väldigt okomplicerad hund egentligen. Visst det är ingen hund man ber min hundovana syster att gå en promenad med – men han har aldrig haft några direkta ”problembeteenden” om man inte räknar skugg/solkattsjagande/idiotstressbeteende som ändå gått att stävja med lydnad. Han har helt enkelt varit en lätt och rolig hund att ha. Frisk har han i stort sett varit, han var nog sex år innan han var hos veterinären annat än för vaccinationer och då var det prostatan som krånglade. Hade jag vetat vad som komma skulle hade jag kastrerat honom då och inte bra chipbehandlat men det är lätt att vara efterklok. Han fick ett par ofarliga hudtumörer som operarades bort, de var visst vanliga på UNGhundar! *s*  Förra hösten markerade han ömhet i ryggen vilket diagnoserades efter en okaraktäristisk händelse, den behandlades med massage och kavallettiövningar. Under vårvintern blev prostaproblemen akuta – antagligen har de spökat en längre tid och varit det som orsakat det ryggonda. Han åkte in akut och var väldigt dålig men jag fick hem honom ett par dar senare. Eller ja, nästan hela brutus. Testiklarna hade han inte kvar. I sommras så sträckte han bogen och fick undersökas rejält och fick smärtstillande nog för att knocka en häst.

Men bortsett från hudtumörerna som inte hade behövt tas bort egentligen och urinläckage efter kastreringen så har han egentligen bara varit hos veterinären fyra gånger för sjukdomar eller skador! På seniorkontrollen för ett år sedan så var han frisk som en nötkärna och veterinären blev överbevisad av röntgenbilderna på benet i sommras – inte minsta antydan till atros/pålagringar eller förslitningar…

Numera så märker jag att han är lite stelare, han blir tröttare snabbare och har tro det eller ej blivit lite lugnare. De gråa håren börjar synas och han ligger kvar i sängen längre på morgonen och har kanske (fy matte!) blivit lite rundare över revbenen. Men trots att han igår fick påbörja att äta glukosamin, mest i förebyggande syfte så finns det nog inte många som skulle gissa hans ålder. Jag hoppas att vi får flera år till men jag försöker ändå förbereda mig mentalt. Han har redan överlevt sin far och hans mor blev bara 10…

Första vintern med bil…. Att låsspray och listspray är en bra investering. Annars blir bamsen som fort knox. Nåja den blir väl i alla fall inte stulen *s*.

Det har varit en rätt aktiv vecka om man inte tittar på skolarbete. Jag å benny tittade på New Moon och bortsett från att den blir så uppenbart smörig i filmversion så var det en lyckad filmatisering. På onsdagen hade jag och Flame en lunchdate och åt lunch tillsammans och bowlade. Det var faktiskt jättekul. Lördagen ägnades åt overallshopping åt Ceasar. Det sög och jag mindes varför han inte fick nån förra året. De PASSAR ju inte.  Söndagen ägnade jag mig åt att hjälpa AK att flytta möbler och hjälpa B rutus hitta spårpinnar. Spår på en stubbåker var visst inte någon bra ide. Jag hittade ungefär lika många som hunden. Fler eftersom jag faktiskt såg en innan han. Har hunnit med lite föreläsningar och en genomgång av gruppövningarna men mycket mer skolarbete har jag inte ägnat mig åt. Nu ska jag strax till Benny för att äta middag och sällskapa med honom och AK.

I torsdags så släpade jag mig iväg till nisseplatsen i ottan, med destination Karlskoga. Jag hade blivit värvad som legosoldat i ”det stora lerkriget”.  Långfärdsbussen var trevlig även om jag blev lite lätt åksjuk av att läsa en massa studielitteratur. Otroligt nog fanns det gratis wifi så resan gick fort. Väl framme fick Tim med familj mig att känna mig hemma på en gång. Det är alltid spännande att möta människor man känt länge online IRL för första gången. Men de var precis som man fått intrycket av. Jättetrevliga allihop! Jag är annars rätt nervös och kan vara blyg men det kändes som man känt dom länge.

Dagarna gick hemskt fort och jag hade jättetrevligt. Bortsett från det trevliga umgänget (som utökades med linnea (hard core vegan)  på lördagen, så har jag glömt hur otroligt tillfredställande det är att faktiskt skapa något fysiskt. Jobbet i hemtjänsten tar aldrig slut och pluggandet är så abstrakt, så att trava runt i knädjup lera och lägga ut grenar, takpannor och knäppa ihop pelleplattor var jättekul. Bara det att kunna ta ett steg bakåt och faktiskt se att ”det här har jag gjort” ger en kick. För att inte tala om att det känns bra att ge de där hästarna fast mark under fötterna.

Hästarna ja! Fem stycken jättetrevliga och väluppfostrade islänningar. Lyngey fick uppdraget att inviga mig i töltens mysterier. Hon måste ha tålamod som en ängel den hästen… Så otroligt välriden hon var måste det vara irriterande att ha en klåpare som jag på ryggen. Gjorde jag rätt så gjorde hon rätt. Tabbade jag mig så blev det trav eller galopp tills jag fått styr på mina hjälper och gjorde någerlunda rätt. Då gjorde hon rätt hon med.

Det var underbart att få rida och hantera en häst igen. Att få lukta på den, värma fingrarna under manen, titta på när de smågnabbas över fodret och titta in i de där kloka ögonen. Men vad otroligt ringrostig man är! Man känner sig som en total nybörjare! De där tio åren utan regelbunden hästkontakt har satt sina spår…

”Har jag satt på den här rätt?” ”Har jag spänt nog?” ”Nähä” två mer minnesvärda tabbar som kanske mer kan förklaras med tillfällig sinneförvirring var när jag satte på en nosgrimma upp och ner och dessutom råkade ta fel på en skäck och en svart häst (som jag dessutom kallade brun).Jag är ju tämligen ridskoleskadad och det varierar en hel del mellan hur olika hästägare vill ha det och islandshäst har jag aldrig ridit så jag gjorde en hel del ”monkey see monkey do”…

Nåväl Lyngey stod tappert ut med mig och bjöd på underbara upplevelser. Tölta! Jag fick TÖLTA.Man gungar fram. Om man mot all förmodan skulle vara  totalt okänsliga i höfter och rygg så märks skillnaden mot trav i alla fall om man har en dålig BH, något jag upptäckte sista ritten *skratt*

Slogs vi inte mot leran eller red så åt vi. God mat. Kombinationen LCHF med en hardcorevegan under helgen lyckades faktiskt ändå. Jag år den första thairätten någonsin som jag faktiskt tyckt om. Har testat ibland ute men alltid blivit besviken. Men den här med kokosmjölk (som jag annars starkt ogillar) och en massa grönsaker och rökt tufo var riktigt, riktigt god! Ja just det. Jag får inte glömma sängen. Tempursängen. Världen bekvämaste säng. Jag har varit sugen på att sova i en ända sen man provsuttit en ex mors säng men aldrig fått chansen förrens nu. Tänk er mig, världens stelaste person slet som sjutton flera dar i rad och red varje dag. Jag hade knappt ont någonstans! Bortsett från när alla muskler strejkade ett tag lördagkväll på väg hem på ridturen så har det bara kännts lite i axlar nacke! Jag var totalt övertygad om att jag skulle stappla fram som en steloperad gammal gumma…

Tyvärr verkar inte helgens energikick ha följt med tillbaka till GBG. Jag satt nästan och sov på lektion idag… jag var dock inte ensam. Inte konstigt kanske med tanke på att gbg haft NIO soltimmar under november.

Min studiemotivation är helt borta trots att kursen egentligen är jättekul. Jag hittar på allt möjligt annat istället för att plugga.  Jag behöver nog praktiken nästa termin

Förra veckan var lite smådramatisk, ceasar började kräkas på tom mage, oftast framåt småtimmarna och det rätt rejält  och med tanke på hans dammsugartendenser så fanns misstanken att han ätit någon plast som låg och skavde även om veterinären mest trodde på irriterad mage.  Hursom så fick vi en veterinärtid bokad och under tiden fick han sparris, specialmat och många små måltider. Det verkade fixa biffen så vi slapp åka in.  Lite förstörd nattsömn är småpotatis i jämförelse med buköppning.

Helgen blev intensiv. På fredagen spelning med loke på kulturföreningen. Jag var chafför och det blev rätt sent innan jag skyfflade in toyshot i bilen för hemfärd. Lördagen inleddes med en rätt snabb spårträff, jag rörde ihop slutet på Brutus spår och början på Carmens – men tur väl så är hundarna bättre än vad jag är så de löste problemet. Brutus spårade rätt okey på slutet. Nästa spår ska nog ligga på dryga 300meter så ser vi om det är så att han behöver ett längre spår för att komma i fas än att traggla med korta intensiva som jag envisats med. Ceasar fick bara en promenad och visade sig missnöje med att lära sig bryta sig ur bilburen.  Nu kan han det på den tid det tar mig att gå runt från passagerarsidan till att sätta mig i framsätet…. Lördagsnatten slutade på vikingagille på ale vikingagård. God mat, öppen eld och trevligt sällskap är inte dumt.  Min körning fick dessutom godkänt av en av mina mer kritiska vänner, trots min kommentar ”Men vart tar vägen vägen?!!” när vi försökte ta oss hem i mörker och regn längst alla vägarbeten.

Söndagen bestod av kalas hos låtsasmor. Min lillebror fyllde 19. Det var riktigt kul men ni ser själva – inte minst plugg. Inte blir det bättre nu när jag har ett par dar ledigt. (Läs LÄSTID!!) Då jag tydligen ska iväg och skyffla lera och sniffa på raggsockar. Dvs fyrbenta sådana. Ni vet lurviga islandshästar.

Jag satsar hårt på IG *S* Jag hoppas att kunna ägna de dryga 11 timmarna på vägen med att läsa dock. Det botar kanske det dåliga samvetet lite.

Efter mycket svärande och bråkande så är det bara att inse att ni aldrig kommer få se ett snyggt protokoll med skuggade rutor på hans moment. Ni får helt enkelt leta reda på ett och jämföra siffrorna.
Han följde med henne men var inte intresserad av att fördjupa kontakten och var lite obekväm vid hanteringen, inte så att han var dum men han backade lite

Ska det verkligen vara nödvändigt att tafsa?

2a

2b:
Mig lekte han lite med, fick truga honom lite, henne struntade han mer i, Testledaren sa ”människor och trasor är inte hans grej helt enkelt

Ok, ok lite får man väl bjuda om hon anstränger sig så…

Full rulle ut! Sen när bytet låg stilla var det helt ointressant

Här kutar man ut och så är det bara en djäkla trasa ?!

Ha! Hit med kaviaren matte!Jag kommer!

4
Det här var intressant, han rusade ut och in i värnet men det var ju bara en person där, med en sån där trist trasa… Men han uppehöll sig i hennes närhet och nosade runt, men han satte inte igång med lek

Den där overallen skällde man lite på, men när matte traskade dit så kom man och kollade läget, När han var säker på att det bara var en trist overall så var han ointresserad, tror han gjorde en undanmanöver första gången vi passerade

HUPP! VA I…. Hmm ehh jaha… En overall. Mitt i skogen… vad de hittar på för dumheter..

Här blev han lack! Han drog mot dom så oväntat att jag tappade honom fick kasta mig på kopplet och fick hala in honom och backa tillbaka dit vi var. Han var framför mig nästan hela tiden. Sen när han fick gå fram så kollade han snabbt att det var människor och bjöd faktiskt lite mot ena spöket innan han tröttnade

NÄ NU DJÄVLAR… Spökfanskap! om kärringen inte fångat mig en gång redan så…

Här lekte han nog lite bättre men han griper som sagt uselt. Uppfödaren skrattade när jag berättade och frågade om han hade kunnat ta ett bra bett om han ens velat. Och njä, det tror jag knappast han kan med sina roliga tänder. Är han inte peppad så struntar han i den totalt är han peppad är han som en symaskin med rabies. Man får akta fingrarna!

Men herregud, dom ger sig visst aldrig. Får väl visa att jag kan. Om jag bara vill

Mohoho, vem sa att jag inte KUNDE bitas med mina tänder? Stick fram lämplig kroppsdel så får du smaka tibetansk kamp orchtänder!!!

Stort tack till Benny (vän,chafför, moraliskt stöd och Brutusrastare)
Kolla in hans foton på http://www.gautland.nu/main.php

Så här blev det (Hoppas bara jag fått det rätt) Det var inga större överraskningar utan det ser ut ungefär som jag hade trott.
1a: Kontakt, 3
hälsning
31b: Kontakt, 4
samarbete

1c: Kontakt, 2
hantering

2a: Lek, 3
leklust

2b: Lek 1, 3
gripande

2c: Lek 1, 1
dragkamp

3a2: Jakt, 4,4
förföljande

3b2: Jakt, 1,1
gripande

4: Aktivitet 3

5a: Avstånd lek, 3
intresse

5b: Avstånd lek, 1
hot/aggr

5c: Avstånd, lek, 5
nyfikenhet

5d: Avstånd lek, 2
leklust

5e: Avstånd lek, 1
samarbete

6a: Överraskn. 3
rädsla

6b: Överraskn. 2
hot/aggr

6c: Överraskn. 2
nyfikenhet

6d: Överraskn. 3
kvarst rädsl.

6e: Överraskn. 1
kvarst.intr

7a: Ljudkänsl. 2
rädsla

7b: Ljudkänsl. 5
nyfikenh.

7c: Ljudkänsl. 1
kvarst. rädsl.

7d: Ljudkänsl 2 möjligen 1? överkryssat
kvarst. intr

8a: Spöken, 3
hot, aggr

8b: Spöken, 4
kontroll

8c: Spöken, 1
rädsla

8d: Spöken, 5
nyfikenh.

8e: Spöken, 4
kontakt

9a: Lek2, 3
leklust

9b: Lek2, 3
gripande

10: skott 2

Jag tappade honom vid spökerna. Hade inte räknat med att han skulle rusa fram riktigt så kraftigt, så jag fick jaga ikapp honom och hala in honom i sista stund.
Främmande människor är han helt ointresserad av. Och han var inte så jättesugen på lek med mig heller idag, ibland så totalvägrar han! Griper gör han dock rätt uselt även när han ÄR taggad så det är inte det minsta förvånad. Han tar omtag på omtag som en dement piraya då.
Skott har han aldrig hört och det gick ungefär som jag förväntade mig, vid sista skottet hade han hittat skytten och var nästan på väg dit.

Jag är nöjd och glad över min tibbe. Speciellt i jämförelse med ett par andra hundar
Det var två rottisar med som inte direkt gjorde bra reklam för rasen alls. Tvärtom….

Stackars testledaren var inte alls omtyckt av hundarna idag, av sex hundar så var det 4 som inte tyckte hon var något kul och en som högg. Som tur var så var dagen sista hunden den över gladaste och mest människoälskande liten staffe man kunde  tänka sig. Så där att man som publik höll på att skratta sig genom banan.

Tack Benny som ställde upp som chafför och fotograf!

Har inte varit motiverad att skriva i bloggen på ett tag. Detta trots att det hänt en hel del roligheter. Bland annat så var jag och hundarna med i metro  http://www.metro.se/se/misc/pdf/2009/10/21/SEGOT_2009_10_21.pdf På sidan 4 är vi med. Dumt nog tog de inte med adressen till bloggen. Men en hel del besökare hittade den ändå. Annars har jag inte hunnit testa några fler rastgårdar.

Bamsen klarade besiktningen med bravur, efter att jag meckat lite med handbromsen och höger backspegel. Men besiktningsmannen meddelade att det inte skulle gå lika bra nästa år om jag inte ser till att göra något åt rosten undertill. Kommer få lägga lite pengar på svetsning om han ska överleva.

Förra helgen var jag på Smittskydd och djurhanteringskurs i Huskvarna med blåstjärnan. Det var som vanligt jättekul och lärorikt. Första dan brottades vi med får, lärde oss hur man driver på kor de praktiska kompletterades med teoretisk lektion och sen hade vi en brandskyddsgenomgång. Sen åt vi kinamat så att vi nästan fick rulla hem. Andra dan var helt teoretisk där vi lärde oss om lite olika sjukdomar, hur organisationen är uppbyggd, lagar och hur man går tillväga under ett utbrott. Jag ska definitivt anmäla mig till 4dagarskursen och delegerad läkemedelshantering. Och ni, ni glömmer väl inte att vaccinera mot svininfluensan?

Förrutom det så har jag mest ägnat mig åt skolarbete och att ha lite ångest över att jag inte ägnat mig tillräckligt åt skolarbete. Det är en tuff kurs med praktiska övningar och en satans massa kurslitteratur. Det har hänt flera gånger de senaste veckorna att jag antingen slocknat vid 8-9 tiden eller inte kunnat sova alls. Trots det gjorde jag en glädjedans när jobbet hörde av sig. Jag arbetade natten till fredag och ska jobba natt nu igen. Det blir 2000 mycket efterlängtade kronor att stoppa i hålet i bufferten. Med lite tur och ett par arbetsdagar till så kanske det blir en hundkurs i vinter.

Ceasar ska Mentalbeskrivas på lördag, det blir en fin liten tripp till Tjörn sådär mitt i natten. Det börjar 8.30 och då ska han vara rastad å klar att gå som andra hund. Hade jag haft nån att tillbe eller offra till så hade jag gjort det. Tänk om han får springfnatt och drar där ute i skogen… *hu* Man har ju max 2 minuter på att få in hunden.

Hur jag hade tänkt hinna vara lite social i veckan nu med hundlek och bio vet jag inte. Men det behövs!

Om fredagens inlägg gick i grått gick lördagens i solens tecken!

Jag och hundarna började dan med en underbar morgonpromenad i solskenet, jag spanade in ett rådjur så missade både mig och hundarna och var så trygg att han lade sig ner på ängen! Ett perfekt tillfälle för antijaktträning, men jag hade helt enkelt inte hjärta att störa den. Efter att ha tagit det lugnt och skönt hemma så åkte vi iväg till AK för grillparty. F var sjuk så det var jag och hundarna. Lite lustigt att klä på sig långkalsonger och fiberpäls för fest.

Väl där väntade trevligt sällskap i diverse olika åldrar,  Köttbitar i varianterna  struts,vildsvin och vanlig fläskfile.  God potatisgratäng,  vitlökspotatis och sallad. Vi människor åt så att magen stod i fyra hörn och hundarna fick smakbitar av både det ena och det andra. Efter lite inledande protester mot att inte få vara med precis vid borden så uppförde de sig fint.

Toyshot och en av flickorna var med tog en massa bilder här är ett par

Mysigt, eller hur? Varför ska man bara grilla på sommaren?

Notera bamsebilen och monsterhunden i bakgrunden…

Kvällen avslutades med glass,apelsiner och nötter innan jag åkte hem och stupade i säng vid 23tiden.

Idag har jag inte alls gjort så mycket som jag borde, badat och tovat ut lilla hunden, fixat handbromsen på bilen och lagat till resterna.

Innebär att man tillför något obehagligt. Det kan vara en väldigt effektivt träningssätt ibland, i alla fall när hunden tillfogar sig själv obehaget.

Jag hade tänkt blogga om det i förra veckan men det glömdes bort. Jag har haft lite problem med Brutus i bilen kvälls/nattetid när han har gått igång på ljusen som flyger runt även när buren är övertäckt.  Förra söndagen när vi åkte hem började han härja och krafsa för att jaga ljuset. Jag vrålar och plötsligt så skriker han som någon satt kniven i honom och en djäkla brötande från buren hörs.  På något vänster har han lyckats peta ut tassen genom gallret och sedan fastnat.

Det ska vara en brötus för att lyckas med något sådant!

Jag satt fast i trafiken och kastade mig in på första bästa busshållplats för han skrek så jag trodde varje ben gått sönder. Medan jag rusar runt för att få loss honom så försöker han vända sig om fast tassen sitter fast. Nu tror jag han ska vrida av sig benet istället. Givetvis kommer det en buss som ställer sig och tutar på idioten som blockerat hållplatsen….

Som tur var lossnar hunden från buren precis när jag får upp grinden. Det visar sig att tassen är hel men öm och han sitter snällt och stilla hela vägen hem.

Jag reflekterade inte mer över det förrens jag var nästan hemma igår kväll. Inte ett enda ljusjagande på hela vägen! Jag hoppas att det håller i sig! Jag kan verkligen inte begripa hur han bar sig åt när man tittar p buren.